Magelungen på Bokmässan – läs mer i Socionomen 7/2017

Utdrag ur artikeln Bokmässans Skolspår.
Text: Hans P.A. Karlsson

"Antalet svenska elever som gick ut nionde klass våren 2017, utan behörighet till gymnasiet har ökat sedan 2014 och ligger nu på 17,5 procent. Den stora ökningen beror på ett allt sämre resultat för pojkar. Gunilla Holm frågar sig vad som händer med deras ambitioner och planer. Vart tar de vägen i dagens värld?

- Frågar vi huvudmän vad som är den främsta anledningen till att barn inte får betyg, är det frånvaro. Betyg är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn vi har i samhället. Har du fullständiga betyg i årskurs nio har du statistiskt ganska goda förutsättningar att få jobb och inte hamna i bidragsberoende eller kriminalitet, säger Oscar Hill Cedergran, chef för Magelungen Evidens i Göteborg, under seminariet Hemmasittare – hur behåller vi eleverna i skolan? Och fortsätter:

- Därmed inte sagt att det är hundraprocentigt, men det är väldigt mycket större risk att barn som inte får fullständiga betyg hamnar i utanförskap. Skolverket redovisade 2016 att omkring 1 700 elever har en längre och upprepad skolfrånvaro. Räknar vi även med ”ströfrånvaro” ökar det till 20 000 elever. En Sifo-undersökning tyder på att det handlar om 50 000 eller fler elever med en omfattande frånvaro.

- Vill man undvika att få så kallade ´hemmasittande´ elever på sin skola så fokusera på ströfrånvaro och konflikter. Ströfrånvaro är det tidigaste tecknet på att man kommer att vara frånvarande längre fram och är det konflikter inför en skoldag på morgonen är det också ett tecken på att barnet tycker att det är jobbigt att gå till skolan, säger Oscar Hill Cedergran.

Andra riskfaktorer hos eleven är sjukdomsperioden där det kan finnas ett känslomässigt obehag kopplat till skolan. Ju längre eleven är borta desto mer kommer obehaget att växa och därför bör skolor ha kontakt med ruskelever även när de är sjuka. Kolla hur det är med dem, om de kommer nästa dag och hur det ser ut då. Även alla former av byten – byten av skola, klass, lärare eller bara lokal – utgör en riskfaktor för den här elevgruppen. Skolan bör också vara uppmärksam på barn som har ont i magen eller andra fysiska åkommor som i regel är tecken på oro och ångest, att de tycker att det är jobbigt. När det gäller skolfaktorer har, förutom mobbning och kravlöshet från skolan, också röriga scheman och håltimmar inverkan på elever som stannar hemma. Att börja eller sluta vid olika tider eller att plötsligt vara ledig mitt på dagen. Även ostrukturerade raster där åttio elever släpps ut på en gård och förväntas socialisera under tjugo minuter kan skapa oro.

- Vi kan tänka oss själva en arbetsdag som ser ut på det viset, det skulle göra mig stressad. Men ska vi fokusera på en sak är det, utöver tydliga frånvarorutiner och goda relationsskapande möten, att lägga problemet på rätt ställe. Lägg problemet på skolan, det är inte eleven som har problem. Då har vi en möjlighet att börja jobba, säger Oscar Hill Cedergran.”

 

Kontakta oss

Oskar Hill Cedergran

Familjeterapeut och KBT-terapeut

070 745 00 64