Nationell hemmasittarkonferens tar ett helhetsgrepp

Hur ser de goda exemplen ut när det gäller att få tillbaka de så kallade hemmasittarna till skolan? Det Skolverket, regeringsutredare och andra experter kan konstatera är att det är tidiga insatser som fungerar och att samhället behöver ta ett övergripande ansvar för att få till dessa. Redan vid ströfrånvaro behöver alla inblandade börja agera. Den 24-25 april arrangeras en Nationell konferens om hemmasittare i Göteborg för att få ett helhetsgrepp om skolfrånvaro.
Välkomna!
Om oss i Dagens Arena:
http://www.dagensarena.se/opinion/experter-sju-rad-som-hjalper-hemmasittare-till-skolan/

Regeringens utredning Att vända frånvaro till närvaro – en utredning om problematisk elevfrånvaro som psykologen och utredaren Malin Gren Landell ligger bakom, lämnades till utbildningsminister Gustav Fridolin i januari.

Ett av förslagen i utredningen är att varje skola behöver ha en speciell funktion som följer upp  elevers skolfrånvaro, vem eller vilka som gör det har mindre betydelse – bara det görs!

Malin Gren Landell som själv har lång erfarenhet inom barnpsykiatrin och har skrivit böcker om blygsel och rädslor hos barn, med målgruppen Elevhälsa och lärare, kunde konstatera att problemet är stort och komplext samt att siffran 20 000 elever i åk 1-9 (2015) har en omfattande skolfrånvaro, är lågt räknad. Hon är en av huvudtalarna på konferensen. 

För få inom skolhälsovården arbetar praktiskt med närvarofrämjande åtgärder. Elevhälsan behöver helt enkelt hitta bredare sätt att nå ut till eleverna – vilket hamnar på chefernas bord.

Vilka är då de bakomliggande orsakerna till skolfrånvaro i dag?

Hittills har man sett att frånvaron handla om allt från psykisk ohälsa så som social fobi, separationsångest, trakasserier och kränkningar – mobbning, till otrygga hemmaförhållanden, många lärarbyten eller få lärarledda lektioner, stress, psykiatriska funktionsnedsättningar – med särskilda behov eller förmågor som inte får den hjälp/stimulans de behöver, svårt med sociala relationer, s k beroendeframkallande beteenden såsom dataspelande, etcetera. Vi får inte glömma bort att vissa elever behöver extra mycket omhändertagande vid skolbyte – något som är en kritisk situation sett ur ett skolfrånvaroperspektiv. Listan kan göras lång.

Men vad är det som fungerar, förutom tidiga insatser?

Här kommer tre goda exempel på lyckade projekt:

Lidingö och teamet ”Ökad skolnärvaro”:

http://www.dn.se/sthlm/de-ska-fa-unga-tillbaka-till-skolan/

Linköping, här har man skapat trygghet i form av struktur och hög personaltäthet: http://skolvarlden.se/artiklar/skapa-trygghet-viktigast

Bjuvs kommun som ingår i ett forskningsprojekt planerat att redovisas till sommaren: https://www.spsm.se/kurser--aktiviteter/nyheter/nyheter/samarbete-fick-eleverna-tillbaka-till-skolan/

Läs mer om Magelungens arbete samt Nationella hemmasittarkonferens i vår:

http://www.magelungen.com/akademi/konferenser/nationell-konferens-om-hemmasittare/

http://www.magelungen.com/behandling/oppenvardsprogram/hsp-hemmasittarprogram/

 

Föreläsare i urval/Nationell hemmasittarkonferens - ett urval: 

Malin Gren Landell 
”Att vända frånvaro till närvaro”. Malin är ansvarig för regeringens utredning 
U 2015:11 - en utredning om problematisk elevfrånvaro. Här berättar hon om slutsatser från utredningen samt skolinspektionens statistik kring hemmasittare. 

Trude Havik 
”Skolen sin rolle for skolevegring”. Trude är doktor i specialpedagogik och har disputerat med avhandlingen: «skolen sin rolle for skolevegring». Trude har erfarenhet från skola och psykiatrin och jobbar som postdoc på Læringsmiljøsenterets projekt om ledarskap i klassrummet. Trude är mycket engagerad i barn och ungdomar som sliter med att komma till skolan. 

Annelie Karlsson 
Annelie berättar hennes familjs personliga berättelse om deras resa, från ett barn som hamnar i konflikter, till ett barn som blir diagnostiserat, hur de såg att pressen blev för stor men inte kunde hindra fallet, depression och hemmasittande och vägen tillbaka. 


 

Pressmeddelande: Nationell hemmasittarkonferens tar ett helhetsgrepp